På egendomen Tjolöholm finns det runt 50 byggnader och det är löpande underhåll för att hålla byggnaderna i fint skick. Det stora flertalet byggnader har träfasad, men slottet och kyrkan har granitfasad, på en bakmur av tegel. Stenarna har ursprungligen haft mycket smala fogsprång. Innanför ytfogen är stenarna oregelbundna, med skadat bruk och håligheter. Granitmurverk med tunnfog liknande på Tjolöholms slott fick ett uppsving i det sena 1800-talets halländska och bohuslänska nygotiska stenkyrkor, och inträngande fukt har varit och är ett omfattande bekymmer.
Redan 1917, endast 13 år efter färdigställandet, rapporterades problem med inträngande fukt på slottet. På 1960- och 1970-talen fogades slottet om med mjukfog, vilken senare visade sig vara hälsovådlig. Åren runt 2000 genomfördes därför omfattande sanerings- och omfogningsarbeten, denna gång med kalkbruk. Men både dessa åtgärder och andra omfogningar efter det misslyckades med att hålla fukten borta. Det är vatten som lägger sig bakom fogar, fogar som inte håller när vatten expanderar och fryser samt fukt som når byggnaderna interiört.
2015 gjordes ett nytt försök till omtag på en yta som hade omfogats så sent som 2010. Omfogningen 2010 nådde in till ca två cm fogdjup och när arbetet 2015 påbörjades med rivning av fogar i markplan sipprade vatten ut från muren. Nu åtgärdades även skador och hålrum långt in mellan granitstenarna, på sina håll ända in till bakomvarande tegelmur upp till 42 cm djup. Den nya metodiken, som kommit att kallas Tjolöholmsmetoden, präglas av ett 100-års förvaltningsperspektiv. Flera faktorer från material till utförande samverkar för att murverket ska klara påfrestande väder med omväxlande regn, blåst och frost. Höga krav ställs på material och praktiskt utförande. Till exempel har endast sådana material kommit i fråga, där tillverkaren har kunnat visa på god beständighet från platser liknande svenskt västkustklimat. Bindemedlet till mur- och fogbruket bryts i Grenoble, i franska Alperna. Där finns det murade byggnader som än idag, efter 150 år, har undsluppit behov av restaurering – riktiga exempel på hållbarhet! Ansvarig för metoden och tekniskt sakkunnig har Daniel Andersson, Järnhager AB, varit.