Trädgården har liksom huset ritats i nära samarbete med ägarna, som sedan skulle komma att nyttja området. James Fredrik Dickson avled olyckligtvis innan slottet blev byggt. Hustrun Blanche däremot var aktiv under hela processen. Hon styrde över besluten längs uppförandets gång och var den som arkitekt Wahlman samarbetade med under hela byggnadstiden. Wahlman var noga med att utgå ifrån att trädgårdens olika ytor och rum skulle anpassas till de behov för användning familjen hade. Så här beskriver Wahlman 1907 det första intryck som besökare möts av när de färdas upp mot Tjolöholms entré:

”Uppfarten som först vid grindstugan kröker genom högstammig, skuggrik löfskog, går först rakt på slottets norra fasad, men kröker in under träden för att lämna rum af häckar en av häckar omgärdad ”lawn” som med ett ”stylobat af torf”(undermurad med tegel) afslutas mot terrassen. Genom detta arrangemang aflägsnas det ”hårda” intrycket af en uppfart för att ge plats åt det lugna.”

Grästrappan som Wahlman beskriver är en av de många unika trädgårdmiljöer som är arkitektoniska inslag av bärande karaktär i anläggningen. Trappans visuella funktion var att som ett stylobat (dvs. det översta steget på underbyggnaden till ett grekiskt tempel) få det att framstå som de bärande delarna på slottet, de tre kraftiga pelarna, ”vilar” på trappan då man ser upp mot slottet norrifrån.

Huvudvägen till slottet går idag inte via Grindstugan utan längs med ekonomibyggnaderna i norr som inrymmer utställningslokaler, restaurang, vagnmuseum m.m. Besökare möts ändå av samma vy av slottet, nu som då, när man närmar sig slottet från norrsidan.

Vägen upp mot slottet går längs en lång lindhäck som består av omväxlande parklind, bohuslind och skogslind. Lindhäcken anlades troligen redan 1867 till det tidigare slottet på platsen men några av lindarna tros vara ännu äldre, från 1700-talet. Häcken i dubbla rader separerar den terrasserade vägen upp mot slottet från den stora gräsplanen. Där finns också två kallmurade terrasser som även de troligen är kvar från det tidigare slottets tid. Den stora gräsplanen nedanför terrasserna inrymde vid förra sekelskiftet bland annat stora frilandsodlingar, fruktträdgård, växthus och en bevattningsdamm. Idag används ytan till olika större arrangemang, som till exempel midsommarfirande.

Väl uppe vid slottets entré möts man av ett annat arkitektoniskt grönt inslag. På bägge sidor av slottets entré finns 49 stycken gräsrutor i form av kvadrater som del i ett större geometriskt rutmönster. Dessa avskiljs från varandra av naturstensplattor. Till höger om entrén, när man passerat gräskvadraterna och passerar genom en grind, hittar man slottsannexets (den korsvirkesbyggda flygeln) trädgård, den korsvirkesbyggda flygeln. Här växer brokschersmin, ekblads- och sammetshortensior, liksom ett flertal perenner såsom taggakantus, höstanemoner, gulltörel och julrosor planterade tillsammans med ormbunkarna spetsbräken och träjon. Här finns också lökväxter som till exempel den ståtliga kungsliljan.

Klicka här för att fortsätta till östra terrassen.